23

För några dagar sedan så blev jag ju gammal på riktigt. Hela 23! Huga! Vi var ut och firade lite i lördags så själva födelsedagen blev lugn. Började med pannkakor med nutella och banan till frukost. Och sedan bar det av till stranden eftersom vädret var strålande. 27 grader och klarblå himmel. Inte varje födelsedag jag får spendera så. Jag, Hannah, Sarah och Will drog ut till Bronte Beach som är en av mina favoriter här i Sydney. Där blev det sol, bad och glass hela dagen. Vattnet var fullt av surfare (bla livvakten Harries som var off-duty), måsarna skränade som vanligt och glassen smälte i värme. En perfekt sydneydag med andra ord. Det enda dåliga med mina vänner är att dom hatar att bada och vara i vattnet, medans jag är raka motsatsen och hellre guppar runt i vågorna än ligger timme efter timme efter timme och svettas i solen. Som tur var hade Will följt med oss till Bronte och jag hade en kompis i vattnet. Havet var rätt "rough" som vi säger här i Ausse denna dag och vågorna näst intill mördade oss. Fy fasiken vad vi flög runt. Men det är samtidigt så himla skoj! Som tur var hann vi se jellyfishen som var på väg i mot oss, och hann undvika den! Efter en dag på stranden så avslutade jag min första dag som 23 med en fin middag på en av restaurangerna nere vi vackra Darling Harbour. Det var jag, Hannah och Michelle som åt. Efter fyra månader utan fisk så var valet enkelt och jag fick in en laxbit på tallriken. Jag borde dock ha lärt mig att inte ha så höga förväntningar... Bortskämd med vällagad och utsökt mat som jag är, så var denna laxbit inte ens i närheten av vad jag är van vid att äta. Och chokladkakan till efterrätten skulle både jag och mamma ha kunnat bakat bättre. Men det var hursomhelst mycket bättre än de nudlar, tonfisk och pasta jag är van vid att äta nuförtiden! Allt som allt så var det en riktigt bra kväll och vi avslutade den hemma i köket på hostelet med att sitta och snacka skit med några andra som bor här. Jag kan inte säga något annat än att jag är så glad över att få ha spenderat min födelsedag i Sydney, två år på raken. Paketet, tårta och sådant är inte så viktigt när man har goda vänner runtomkring sig, och samtidigt får spendera dagen på en vacker strand!

The Babes

Vet inte varför detta inlägg inte publicerades i sin helhet. Skriver därför om det.
 
Hallå i stugan!
Ja, jag vet att det är långt mellan inläggen men livet går sin lilla gång här i Sydney och det här med bloggen glöms helt bort emmellanåt. Ska göra mitt bästa för att producera fler inlägg men jag kan inte lova något.
 
Som sagt, livet flyter på här i Sydney och vårt lilla gäng som jag har träffat här har det bara bra. Det är jag, svenska Veronica (som tyvärr reste vidare till Nya Zeeland härom dagen) Hannah från Manchester och två andra engelska tjejer som heter Sarah och Michelle. Vi spenderar dagarna med att prata och skratta tills folk kollar konstigt på oss. Vi går på bio och kollar på riktiga chickflicks. Och så äter vi massvis med glass! Ett bättre gäng människor kunde jag inte önska mig att ha i min närhet. Ordet "babe" har är numera vanligare än "mate" i min omgivning.
 
Vad mer har hänt?
Jo, att vara sportsnörd i Australien är inte det enklaste, särskilt nu när det har varit OS. Australiensarna är nämligen inte särskilt intresserade av skidor, skidskytte och ishockey. Men så när det blev OS-final i hockeyn så fick jag äntligen komma iväg och se på matchen. Tillsammans med ca 300 andra svenskar och kanadensare så samlades vi på casinot här i Sydney. Där inne finns en enorm sportsbar med tv-skärmar lika stora som skärmarna på biograferna. Med sköna soffor, billig öl och en OS-final så var stämningen hög. Vi svenskar skrålade nationalsången, buade ut kanadensarna och när första tekningen gick av stapeln så var det bara ett enda stort vrål. Man hade kunnat bomba Sydney och ingen av oss hade märkt av det. Tyvärr gick inte matchen som vi svenskar hade hoppats på utan det blev två och en halv timmes lidande... Vi fick se oss besegrade av ett mycket bättre Kanada och det blev en dyster promenad hem i natten genom Sydney. Och följande dagar så har min mobil och Facebook bombaderats av hånfulla meddelanden från mina kanadensiska vänner...
 
Antar att vi tar en väderprognos också? Hösten är på ingång i Sydney vilket har märkts av den senaste veckan. Kvällarna är riktigt "kyliga" och idag är det grått och regnigt. Igår var det dock över trettio grader så jag borde kanske inte klaga.
 
Veronica, jag och Sarah.
Söta va?
 
 
 
 
 

Bilder från Sydney

Här har jag suttit och skrutit om hur varmt och skönt jag har det här i Sydney, men idag mina vänner kan ni gotta er åt min olycka då regnet har vräkt ner hela dagen lång och kylan har trängt igenom väggarna här på hostelet. Och internet har inte fungerat förrän nu på eftermiddagen, det stinker äcklig ost i köket och jag vet inte hur tv:n fungerar. Miserabelt, jag vet. Istället har jag ägnat hela dagen åt att läsa en bok. Livet innan dig heter den och är något av det bästa jag läst på länge. Ett boktips.
 
Men nu när internet äntligen vill fungera så tänkte jag att jag kunde lägga upp lite bilder från Sydney. Jag vet ju att det gillas av er där hemma.
 
Utsikten från en vanlig kvällspromenad här i Sydney.
 
Såhär års när kinesiska nyår firas kan man få tag på Fijiäpplen med mönster. Dessa köpte jag på Paddy's Markets och visst är dom rätt coola? Man klistrar på "mallar" när äpplena fortfarande är omogna och sen när solen färgar dom så dyker dessa mönster upp.
 
Jag och Veronica hade egentligen bara tänkt gå och och köpa lite kvällsmat när vi kom hem från Avicii. Istället stötte vi på våra vänner Sarah och Michelle och en hög irländare. Fanns ju bara ett sätt den kvällen kunde sluta på då; mer öl!
 
Jag och Hannah spenderade lördagen på Bondi Beach.
 
Livvakterna hade fullt upp.
 
Kinesiska nyåret firas som sagt för fullt och i söndags var den årliga paraden. I år är det hästens år och hästar i alla dess möjliga färger och former rullade ner längs George Street.
 
Och nu i februari firas "kärleksmånaden" och hela Sydney är omringat av ett rosa skimmer. Nästan.
Här i Darling Harbour där bland annat vattnet smyckats med vita hjärtan.
 
Vackra Gordon's Bay. En av favoritplatserna i Sydney.
 
Gordon's Bay igen.
 
En vanlig kvällspromenad en torsdag i Sydney. Himlen fylls av fyrverkerier. Bara sådär.
Och ja, även livvakterna på stränderna blir lite utmattade av värmen!
JAg och min fina finska vän Vi
 
 
 
 
 
 
 

Straya Day!

Den 26:e januari firar Australiensarna sin nationaldag ”Straya Day”. Och när man firar i Australien, ja då firar man ordentligt.

 

Dock så kunde man i början av dagen tro att man hamnat i ett kyligt Europa. Kylan var väldigt påtaglig, himlen var grå och regnet hängde i luften. Jag och Veronica bestämde oss ändå för att åka ut till en av stränderna, det är där alla firar. Så vi svidade om till australiensk bikini, packade väskan med lite gott, stoppade ner vår lilla flagga och tog bussen ut till Bronte, som nog är min favoritstrand här i Sydney. Och så fort vi kom fram så skingrade molnen sig och en klarblå himmel dök upp och solen stekte. Stranden var full med familjer, kompisgäng, äldre, yngre och djur som tillsammans firade detta fantastiska land. Röken från grillarna låg som en täcke över Bronte, skriken från cricketspelande aussies ljöd över gräsplanen och ett leende syntes på varenda människa.

 

Vi hade en riktigt bra dag där på stranden och njöt verkligen av att få vara del av allt detta. Vi avslutade eftermiddagen med en promenad bort till Bondi, hälsade på badvakterna och såg solen sakta gå ner. Buss hem till stan igen där vi fixade till oss lite innan vi tillsammans med Hannah gick ner till Darling Harbour.

 

Är det något man älskar i Australien så är det fyverkerier. Och är det något man är bra på i Australien så är det fyverkerier. Nere vi Darling Harbour hade igår kväll säkert 100 000 människor i alla åldrar samlats. Det bjöds på en 30 minuters hak-tappande fyverkeri- och ljusshow med Sydneys skyline i bakgrunden. Det på nyår må vara häftigt men detta fick vi ju se på nära håll och det var nog ännu mer magiskt. Raketer av alla dess slag och färger lyste upp himlen och blandades med så häftiga ljuseffekter där bilder dök upp i röken. Stämningsfull musik spelades i bakgrunden och helt plötsligt spelades också nationalsången och gåshuden var då ett faktum då hela Darling Harbour sjöng med.

 

Det är gånger som dessa då jag känner att jag aldrig vill lämna detta land. Jag vill vara del av gemenskapen som Australien bjuder på. Detta varma, multikulturella, godhjärtade land där alla är välkomna. Tänk om vi i Sverige också kunde bjuda på detta och känna samma stolthet som australiensarna gör äver sitt land.

 

Efter fyverkerierna gick vi alla ut för några drinkar men lördagens dansfest på Avicii hade satt sina spår och det blev en tidig kväll. Men vilken dag det hade varit. En riktig folkfest.

 

På nåt vis lyckades jag radera en massa bilder från dagen på min kamera. Så har bara denna. Ska se om jag kan lyckas sno några från Veronica.

 

 

sandandsaltwater

Life in Australia!

RSS 2.0