Ja då var jag på väg igen då! De sista veckorna hemma försvann fort och helt plötsligt sitter jag på en flygplats igen, fruktansvärt trött och med ont i rumpan. Via Arlanda flög jag igår (tisdag) först till London. Hamnade med två jobbigt berusade stockholmsbrats med armbandsur för 90 000 kronor på armarna... Alkoholen flödade vilt under de två timmarna resan tog och därmed var redan den första etappen på resan jobbig. Kom fram till Heathrow i alla fall och fick sedan hänga runt där i flera timmar. Fanns lite att kika på i alla fall så tiden gick, om än långsamt. Nästa flyg till Hongkong lyfte en timme senare än den utsatta tiden och jag hade ont i benen redan innan vi lämnat mark. Fick i alla fall ett lugnt och sansat irländskt par som ressällskap denna gång, så det var ju alltid något. Tiden gick dock fruktansvärt långsamt och varje gång jag ger mig ut på en sån här lång flygning undrar jag hur jag klarade det förra gången. Allt som allt så kunde jag väl slumra till i en halvtimme. När klockan blev halv fyra på morgonen tändes lamporna igen och det var dags för frukost och så snart det var undandukat så började vi närma oss Hongkong.

Och här är jag nu. Stort är det så in i norden, men det ser likadant ut överallt så det är inte särskilt spännande. Jag har ganska nyligen vaknat upp efter en nästan två timmar lång tupplur på en av alla bänkar här. Vaknade av att en man satt och stirrade på mig så har nu flyttat mig några minuter bort, till en exakt likadan bänk. Min flight går inte förrän om fem timmar, och det har ännu inte dykt upp något gatenummer för den, så jag går liksom mest här och gör ingenting. Börjar bli ganska hungrig och har just tittat igenom en karta av flygplatsen på Internet. Jag tror att jag befinner mig på plan 5. Och det ska finnas ett McDonalds på plan 7. Tror jag ska ge mig ut på en liten upptäcktsfärd och leta efter en torr och halvseg ostburgare.

Sen får vi hoppas på att allt går enligt planerna och att jag slipper förseningar med flyget, inte åker fast i tullen i Cairns, och att jag så småningom landar tryggt och säkert på Asylums gata. Vi hörs när jag får tillgång till Internet igen!