Underbara vänner

ta att uppdatera er lite om vad som hänt.

Jag checkade ut från Nomads på torsdag morgon med planer att flytta till Maze och dom svenska grabbarna på andra sidan gatan. Det gick ej då det var fullbokat. Och så visade sig fallet vara med resten av Sydneys hostel. Självklart skulle jag ha bokat in mig någonstans över helgen, särskilt då jag visste att Mardi Gras skulle ta plats under lördagen. Mardi Gras är Sydneys svar på Pridefestivalen och den största gayfestivalen i världen om jag förstått det rätt. Att stan därmed inte hade några lediga platser var något jag borde ha förutspått. Som tur är har jag skaffat mig några fantastiska vänner här i Australien och situationen kunde snart redas ut. Jag behövde bara vara hemlös några timmar.

Peigi har varit och irrat runt i Thailand den senaste månaden men kom tillbaka hit till Sydney i torsdags. Mötte upp henne och hennes bror Gerry som nu ska göra vad storasyster gjort, resa runt i Australien under ett år. Det var ett väldigt kärt återseende då Pegs är en av mina absolut bästa vänner här i Aussie. Utan att riktigt veta vart vi skulle ta vägen (Peigi och Gerry hade inte heller bokat något hostel) så satte vi oss vid datorerna på Wicked Travel och letade febrilt efter någonstans att spendera natten. Felix, Hampe och Lukas kom och höll oss sällskap och till slut hörde Choji, en av Pegs vänner av sig och sa att vi självklart kunde stanna hos honom. Sagt och gjort, vi packade en nattväska, låste in dom stora ryggsäckarna i ett skåp på Nomads och begav oss ut till Maroubra och cafét där Choji jobbar. På världens mysigaste café/bokhandel blev vi bjudna på både kaffe/varm choklad och den största och förmodligen godaste varmkorv jag ätit. Jag har träffat Choji förut, på nyår för att vara mer exakt. Han är en kille från Peru, med rötter i Japan, som arbetar som kock och är en god vän till Peigi. Med fulla magar så begav vi oss till Choji hus där vi blev bjudna på ännu mer mat. Kocken utövade sin magi och lagade till en utsökt hel kyckling, grillad i ugn tillsammans med ett tjugotal ingredienser, bla apelsin, lök, potatis, kummin och självfallet goon. Till detta serverades ris och en stark salsa. Jag behöver knappast beskriva hur gott detta var. Efter maten satt vi upp några timmar och drack vin och pratade om allt möjligt.

På fredagen vaknade vi till ännu en regnig dag. Vi tog bussen in till stan där vi gick runt i butikerna och Peigi och Gerry ordnade med bankkonton. Vi hade planer på att besöka vaxmuséet Madam Tussoudes men då klocka sprang iväg så struntade vi i det och Choji visade oss en foodcourt i Chinatown där vi åt suverän mat för en billig peng. Igen. Tillbaka hos Choji så skyndade vi oss att göra oss klara för en utekväll och sedan tog vi en taxi till irländarnaoch Jack i Bondi. Alltid lika trevligt att se dom galna grabbarna och vi fick även sällskap av Jon och Sophie som jag mötte min första helg i Sydney. Efter ett par timmar i Bondi styrde vi kosan mot Ayers Rock och en kklubb jag inte kan minnas namnet på. Riktigt häftigt var det dock där men lite väl dyrt för våra backpackerbörsar. Då det var fredag och dagen innan MArdi Gras bestämde vi oss för att ta oss till Oxford Street och besöka en av alla dessa gayklubbar som ryms längs med den gatan. Det var med viss skepsis som vi lyckades få med alla och vi hoppade in ytterligare en taxi. Men är det något jag tyvärr lärt mig i Sydney är det att taxichaufförerna icke är att lita på. Det spelade ingen roll hur många gånger jag berättade för chauffören vart vi skulle men ändå lyckades han släppa av mig, Joey och Ciarán på helt fel plats. Lagomt muntra fick vi ta ännu en taxi och jag är glad över att det inte kostar skjortan att åka taxi här i stan. Vi lyckades äntligen komma fram till rätt ställe där de andra väntade. Efter att ha kikat in på ett par klubbar där det var oväntat lite folk så begav vi oss till ett ställe där vi kände oss mer hemma. Irländska puen Scruffy's. När klockan närmade sig tre så åkte jag, Peigi, Choji och Gerry tillbaka till Maroubra där vi genast stöp i säng och sov till klockan två dagen därpå.

Det blev som sagt en lång sovmorgon och Choji som var tvungen att åka och jobba lämnade oss snart. Vi andra tre åkte in till stan och Peigi gjorde en sista shoppingrunda i centrum. Planen var sedan att kika på Mardi Gras-paraden som skulle vara på Oxford Street men vi blev kvar i centrum ett tag då det var en hel del bra gatuartister den här dagen. Först spelade en kille som jag sett där förut och han är helt fantastisk. Efter honom så blev det streetdance med ett gäng karismatiska killar, även det en mycket bra show. Till slut lyckades vi i alla fall slita oss därifrån och ta oss till Oxford. Stan var minst sagt smockfull med folk och trots regnet så var alla på himla bra humör. Vi lyckades få en hyfsad plats längs med gatan och när parade väl började så var det glädjeyra i hela Sydney. Helt klart något utöver det vanliga men oerhört roligt att titta på. Och väldigt kul att se Sydneys poliskår, brandkår och livräddarna delta i parade och stötta gaygalan. Efter paradens slut lyckades vi efter många om och men ta oss tillbaka till centrum och hoppade på bussen tillbaka. Vi stannade till hos Chojis andra jobb, en peruviansk restaurant. Där åt jag en typiskt peruviansk rätt som bestod av en utsökt fisk. ris och grönsaker. Himmelskt gott. En riktig lyxmiddag som Choji lyckades snacka till sig ett billigt pris på. Väl hemma hos Choji igen så blev det uppesittarkväll då Peigi inväntade sin hemresa tillbaka till Skottland. Hennes år är över och hon var tvungen att åka hem. Lite sorgligt var det allt att säga hejdå men vi har redan bestämt att ses igen.

Jag och Gerry stannade ytterligare en natt hos Choji men när söndagen kom så bokade vi in oss på Nomads igen. Vi tog bussen tillbaka till stan och medan Gerry letade efter någon skatepark så somnade jag i sängen. Samtal hem och filmkväll på level 1 blev min söndagkväll.

Igår måndag så hade Choji en ledig dag och jag och Gerry begav oss först ut till Maroubra för att möta upp honom och sedan åkte vi ut till La Perouse, ett hamnområde i södra Sydney med riktigt mysiga och lugna stränder. Vi spenderade hela dagen där och när vi kom tllbaka till Chojis så vankades det barbeque. Och jäklar vilken barbeque det blev! Choji delar huset med fyra andra personer varav tre är från Sydamerika liksom honom, och ja, dom vet verkligen hur man håller en barbeque. Kock som han är, så var säklart maten utsökt och med latinomusiken i bakgrunden, alla isttandes ute på gården så kunde vi mycket väl varit i Peru.

 

Återigen med alldeles för mätta magar gav vi oss tillbaka till Nomads där jag slocknade så fort jag kommit in i rummet.

 

I tisdags var det dags för mig att checka ut då jag hade bestämt mig för att lämna storstadslivet och flytta ut till Bondi. Har bott på Noah's nu en natt och det är väl inge vidare. Fantastiskt med endast två minuter till Bondi Beach men själva hostelet är inget att hurra för. Hade bara två nätter bokade och imorse när jag checkade ut så hörde jag mig för hos Choji och snäll som han är så får jag stanna där tills på söndag. Då är det nämligen dags att lämna Sydney. Varför? Jo jag har gått och blivit med jobb! Har efter mycket letande lyckats få tag på farmjobb. Så på måndag börjar jag mitt nya jobb ute i Lithgow någonstans mitt i New South Wales. Vad jag ska jobba med? Plocka blommor! Antagligen mycket jobbigare än vad det låter och helt klart tråkigt efter ett tag. Men det kommer ge mig bra med pengar och en möjlighet att återvända till Australien. Så då är det helt klart värt det.  Därför har jag bestämt att bara försöka njuta så mycket som möjligt nu den sista veckan i Sydney. Sola, bada och lata mig så mycket det bara går.

 

Och det är precis vad jag gjort de senaste dagarna. Igår strosade jag runt i stan och sen på kvällen tog jag en två timmars lång kvällspromenad längs med Bondis kust. Fantastisk promenad och jag passerade både stränderna Tamarama och Bronte på vägen. Idag har jag legat på Bondi Beach i stort sett hela dagen och fått en fin bränna. Inte dumt alls om jag fär säga så.

Hemma hos Choji. Med middagen serverad.
 
Jag, Peigi och hälften av våra favoritirländare, Ciarán och Joey.

 



Kommentarer
Lillan

Så nu börjar allvaret!! Hoppas det går bra för dig med jobbet - och ja - du har ju verkligen haft en mycket lång och nice semester! Synd att din kompis måste åka hem, men som du säger - ni träffas säkert snart igen. Jag hoppas att du har datakontakt på din arbetsplats så man får lite insikt om hur det är att jobba i Aussie.
Kram från oss här uppe i norden!!

2013-03-07 @ 17:51:14
Katarina

Ska bli spännande att höra vad "arbetslivet" innebär. Skönt att få påfyllning i kassan kan jag tänka. Ha det bra!

2013-03-08 @ 06:42:01
barbro

Jobbet skulle jag inte ha något emot.Tänk...blommor hela dagen.Va du är Bruuuun.
Kram
Barbro

2013-03-08 @ 12:23:27
Anna

Åh, den där långpromenaden längs Bondi, Tamarama och Bronte lät hur underbar som helst!!

2013-03-09 @ 13:00:14
URL: http://danielssonanna.blogg.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

sandandsaltwater

Life in Australia!

RSS 2.0