Beijing
Publicerat 2013-07-26 03:36:26 i
Allmänt
Ja, för tillfället befinner jag mellan två flyg, på flygplatsen i Peking. Här har jag en väntan på åtta timmar och hittills har jag avverkat tre och en halv... Pekings flygplats måste vara en av världens tråkigaste. Att jag redan varit här en gång, då i sju timmar, gör inte saken bättre. Det finns ingenting att se, inga roliga affärer att strosa runt i, inga bra matställen, och knappt något folk. Tiden kryper därför fram och jag är så fruktansvärt uttråkad. Gratis WIFI har jag men Facebook går inte att nå på något konstigt sätt så det är inte vidare roligt. Jag hade tänkt lägga upp en massa bilder från Australia Zoo men dom befinner sig på Facebook och jag kommer alltså inte åt dom nu. Så antar att det får vänta tills jag kommer hem.
Annars då. Ja, påbörjade resan i Brisbane i igår. På eftermiddagen flög vi in över ett oerhört vackert Sydney som badade i eftermiddagssol. Att få se Operahuset, Harbour Bridge och alla stränder får mig att sakna Sydney. Jag vill tillbaka! Efter några timmars väntan i Sydney startade den långa flygningen hit till Peking. Den tretton timmar långa resan gick ändå hyffsat. Eftersom det var natt under mesta delen av resan så lyckades jag faktiskt sova lite. Trots all turbulens som var. Har nog aldrig varit med om så mycket turbulens förut, oj vad det skakade i planet.
Och nu sitter jag alltså här i Peking. Flyget till Arlanda går 13:50 och tar ytterligare nio och en halv timme. Sedan landar jag på svensk mark igen. Och några timmar senare sker ankomst i Ramvik. Jetlaggad och äcklig men säkert nöjd över att vara hemma.
Nu ska jag gå och se om jag kan hitta något att äta, magen kurrar. Flygplansmat är ju inte den bästa... Vi ses snart!
Sista kvällen
Publicerat 2013-07-24 13:15:00 i
Allmänt
Jag kan inte förstå det men nu är sista kvällen i Australien här. Så himla sorgligt men nu får jag inte stanna kvar här längre. För tillfället sitter jag på takterrassen på City Backpackers i Brisbane och blickar ut över staden. Jag trodde inte att Brisbane skulle bli mitt sista stopp på denna resa men här är jag, och det är helt okej. Tredje gången jag är i staden nu och till motsats mot de flesta andra backpackers, så gillar jag Brisbane. Jag är tillbaka på hostelet jag träffade Emma och Martina på och med den fantastiska utsikten så kan jag inte klaga. Sedan jag kom hit i eftermiddags så har jag sprungit runt på stan och letat presenter att ta med hem, packat väskan och ätit en sista köttpaj, något jag kommer sakna enormt när jag kommer hem.
Jag lämnade Noosa vid halv ett idag och det var riktigt tungt. Trots det rätt dåliga vädret så har jag haft två fantastiska veckor där. Dolphins Beach House har helt klart varit ett av de bästa hostels jag bott på i Australien. Svenskarna Bao och Inez, och engeske Dan som jobbat där har varit fantastiskt härliga och gjort hela vistelsen ännu bättre. Mest glad är jag ändå över att jag fick spendera mina två sista veckor med Jonas. Att säga hejdå till honom på busstationen var lika jobbigt som de andra gångerna, kanske ännu värre nu. Den här gången kommer vi vara ifrån varandra längre än vad vi varit hittills och hur det ska gå vet jag inte. Vi har i alla fall haft många roliga dagar ihop som jag kan se tillbaka på hemma i Sverige. En av dom var i måndags när vi besökte Australia Zoo, vilket jag tänker skriva om i nästa inlägg.
Imorgon klockan 14:25 lyfter planet mot Sverige. Trettiofyra timmar med stopp i både Sydney och Peking innan jag landar på Arlanda. Det ska bli väldigt kul att komma hem och träffa alla nära och kära igen men just nu känns det mest jobbigt om jag ska vara ärlig. Inte bara på grund att jag lämnar dansken bakom mig utan också för att mitt liv ser så annorlunda ut idag än vad det gjorde för ett år sedan. Backpackerlivet må vara hårt när man måste leva på nudlar, tvätta kläderna i handfatet, dela rum med tio andra, oftast snarkande människor, gå i samma kläder dag ut och dag in, vandra långa sträckor med en tung och besvärlig backpack på ryggen. Men för det mesta är det helt fantastiskt. Jag kommer inte vara samma människa när jag kommer hem som jag var när jag lämnade Sverige. Så mycket har hänt och jag har mött så många människor som fått mig att växa som människa och att nu komma hem där allt är som vanligt kommer ta ett tag att vänja sig vid.
Jag tror dock att jag kommer vänja mig vid det gamla livet hemma också så småning om, men nu vet jag vad som finns på andra sidan och jag kan bara säga att gräset är grönare där och jag kan knappt bärga mig till nästa gång det bär av. Om allt går som det ska, Nya Zealand om några månader med Jonas!
Sol och regn
Publicerat 2013-07-21 09:59:00 i
Allmänt
Idag ska ni tro att det har varit soligt och varmt i Noosa! Vi har spenderat flera timmar på stranden och sugit i oss sol efter några dagars regn. Igår så öste det ner något så fruktansvärt så att stuprännorna svämmade över och allt vatten for ut på golvet här på uteplatsen. Vädret har varit rätt dystert men vi har ändå haft det väldigt trevligt här på Dolphins. Hostelet är en sådan himla skön plats och människorna som arbetar och bor här är suveräna. De två svenskarna Inez och Bao som jobbar här är ett riktigt gott sällskap. Och då det är lågsäsong i Noosa för tillfället så är det inte så speciellt många som bor här på hostelet så istället för flera små grupper som annars är det vanliga på ett hostel, så umgås alla med varandra. I torsdagskväll hade vi alla en stor barbeque nere vid stranden, i fredags regnade det hela dagen så satt vi bara på hostelet och tryckte. Vi uppfann vårt egna sällskapsspel som vi sedan spelade på kvällen hela gänget. Igår så var det någorlunda bra väder innan den där regnstormen så då var jag och Jonas nere vid stranden igen och kikade i alla de små mysiga butikerna.
Med bara två hela dagar kvar i Noosa så försöker jag ta ut de mesta av dagarna. Imorgon så ska vi äntligen på Australia Zoo och kika på krokodiljägaren Steve Irwins mästerverk. Ska bli riktigt kul måste jag säga. Håller tummarna för att regnet håller sig borta!
Nice in Noosa
Publicerat 2013-07-17 07:16:00 i
Allmänt
De slappa dagarna här i Noosa fortsätter. Vädret har varit växlande, för att säga det minsta. I förrgår var det mulet och tråkigt väder men då inget regn föll över Noosa så bestämde sig jag och Jonas för att ta en promenad i den stora nationalparken här. Jag vill inte säga at vi gick vilse, men vi tog fel väg ett par gånger och hamnade inte där vi först hade tänkt, men det var ändå en trevlig promenad i Queenslands regnskog. Dessutom så fick jag äntligen se en koala! Jag kan nästan bocka av vartenda australiensiska djur på min lista, men koalabjörnen som kanske är den mest populära, tillsammans med kängurun, har hittills inte visat sig. Tills i förrgår. Högst upp i ett träd gömde den sig och det var knappt så att jag såg den, men den var där!
Igår var vädret en aning bättre och vi skyndade oss iväg till stranden för att hinna få lite sol. Molnen kom och gick men vi härdade ut i några timmar i alla fall innan det blev hemgång. Jag känner mig fortfarande lika blek dock så har börjat vänja mig vid tanken att jag kommer komma hem från Australien som ett spöke... Senare på eftermiddagen så skjutsade en av svenskarna som jobbar här upp mig, Jonas och ett par andra till utsiktsplatsen så vi skulle kunna titta på solnedgången som ska vara något utöver det vanliga. Och visst är det en väldigt fin utsikt över Noosa men självklart hade molnen kommit tillbaka och någon vidare fin solnedgång fick vi inte bevittna. Djurlivet där uppe på berget var desto mer intressantare och vi fick syn på några vildkalkoner, fåglarna som jag inte vet namnet på men som tjattrar som apor, och så, håll i er: en till koala! Och den här gången på riktigt nära håll. Den kom krypandes på marken och efter att ha kikat sig omkring så började den klättra uppför ett av träden. Snäll som den var så pausade den emellanåt så vi fick möjligheten att fota lite. När den nått toppen så käkade den eucalyptusblad innan den klättrade ner igen, kröp över till nästa träd och gjorde om hela proceduren. Kängurur må vara himla fina men inget slår nog en lurvig liten koalabjörn. Herregud vad söt den är! Ska se om det finns någon möjlighet att smuggla med en hem till Sverige.
Imorse hade vi planer på att ta bussen och besöka den kända marknaden i Eumundi. Tidigt klev vi upp och för en gångs skull så hade vi riktigt bra väder. Marknaden var väl som alla andra marknader här i Australien, full med en massa mat, onödigt krimskrams, surftillbehör och hippiekläder. Jag köpte på mig ett gäng nya armband och en fotlänk, backpackermåsten. Några små presenter hem fick jag också med mig. Så fort vi satte oss på bussen hem så började regnet ösa ner och så har sedan resten av dagen sett ut... Ikväll så är det pizzakväll på hostelet, plus att Queenslands fotbollslag möter de värsta konkurrenterna från NSW så planer finns att gå på puben efteråt och kika på matchen.
Ett par bider från igårkväll:
Avslappning deluxe
Publicerat 2013-07-15 04:18:00 i
Allmänt
Jag har bytt ut Stanthorpe mot Noosa och ett tråkigt internetcafé till ett chockrosa hostel. Det var med ett stort leende jag satte mig på bussen i torsdags morse och lämnade ett kallt och regnigt Stanthorpe bakom mig. Två långa bussresor senare klev jag av i ett soligt och varmt Noosa och möttes av en solbränd dansk. Till min stora glädje så visade det sig även att Becka, Ruby och Ben, som också bodde i Stanthorpe, fortfarande befann sig i Noosa. Vårt hem heter Dolphin Beach House och är ett otroligt avslappnat och härligt hostel. Chockrosa väggar, buddastatyer och palmer pryder området och här trivs jag utmärkt. Med två minuter till Sunshine Beach och en gratis buss in till centrala delarna av Noosa som avgår ett flertal gånger om dagen så kunde vi inte bo bättre.
De två första dagarna så sken solen och jag och Jonas begav oss på en två och halv timmes lång coastal walk, från Sunchine Beach to Main Beach och med fantastiska vyer där emellan. Sedan dess så har solen tyvärr knappt visat sig och istället så har dagarna bestått av regnskurar. Och det ser inte ut att bli så mycket bättre väder framöver... Men jag ska ändå se till att göra de bästa av de här sista dagarna. Att bara kunna sova så länge man vill på mornarna, glida runt på hostelet och göra vad som faller mig in och ta en promenad på stranden passar mig fint. Dessutom har Delfinhuset ugnar i köken, vilket är en otrolig lyx som backpacker så det finns storslagna planer på att baka någondag. Jonas är inte alltför imponerad av mina kunskaper i köket men vänta bara tills jag tar fram mina cupcakestalanger!
Planet hem till Sverige är bokat till den 25:e juli och efter det så dröjer det innan jag är tillbaka på kritvita kilometerlånga stränder och backpackerhostel.
88
Publicerat 2013-07-10 08:21:00 i
Allmänt
Jag kan knappt tro det men idag är det faktiskt min allra sista dag. Jag har alla papper ifyllda, alla 88 dagar. Gud förbannat vad bra det känns. Det har varit så många gånger då jag bara velat ge upp och strunta i alltihop. Men då regnet har öst ner i broccolilandet så det knappt går att se något, då händer värkt så mycket att det inte gått att sova om nätterna och då jag fått en veckolön från Snowmans som knappt täckt hyran, ja då har jag tänkt tillbaka på allt jag varit med om under det här året i Australien. Alla platser jag besökt, från kilometer långa stränder till storstäder. Alla människor jag mött som blivit vänner för livet. Händelser jag aldrig kommer att glömma. Som att ovetandes bada i en flod full med livsfarliga saltvattenskrokodiler, stå med tio tusen andra på Sydney Stadium och sjunga med till Blink-182 som står på scen, ligga i gräset mitt ute i ingenstans i Australiens outback och titta upp på en himmel fylld med fler stjärnor än vad jag någonsin tidigare sett, sitta på en strand i Darwin klockan fem på morgonen och se åskan slå ner i havet framför. När jag tänkt tillbaka på sådana stunder så har jag bitit ihop, torkat regnet ur ansiktet och skurit av en annan broccoli, smörjt in händerna med Deap Heat och plockat ännu en korg med äpplen, bara för att kunna få göra om alltihop en gång till och fylla på med ännu fler av dessa minnen.
Jag har 88 dagar men ännu inte ett nytt visum. En ansökan ska skickas in och sedan väntar en nervös väntan på att den förhoppningsvis ska godkännas. Men det får vänta tills jag har kommit hem. Men vetskapen om att jag har allt som behövs är jäkla skönt.
Om ett par timmar väntar mitt sista pass som äppelpackare. Väskan är i stort sett packad, jag har tagit en sista sväng i Stanthorpes centrum och bussen är bokad. Klockan sju imorgon så tar jag farväl av Stanthorpe och tar sikte på först Brisbane och sen Noosa. En resa som tar först tre timmar till Brissie, en väntan på nästan tre timmar och sedan ytterligare tre timmar till Noosa. Ingenting med Aussie mått mätt. Och ingenting då jag vet vad som väntar: sol och värme och frihet!
Snart så!
Publicerat 2013-07-06 05:01:54 i
Allmänt
Hej där hemma!
Återigen sitter vi här på hostelet och väntar på att dom ska ringa in oss till arbetet. Idag vet vi i alla fall att vi ska jobba men har ingen aning om när, skulle gissa på till kvällen. Har redan hunnit med en sväng på ”stan”, det tar ju inte så lång tid att gå igenom Stanthorpes centrum. Med bara tre veckor kvar i Australien så har jag börjat kika lite efter presenter att fylla resväskan med. Jag hittade faktiskt ett par i en liten hippieaffär (som du skulle ha älskat Barbro!) där världens trevligaste lilla tant jobbade. Det tog henne säkert tjugo minuter att slå in två små paket men under tiden så hade vi en väldigt trevlig konversation. Trevliga australiensare finns det gott om och något jag kommer sakna när jag åker hem. För hem ska jag ju snart och även om jag börjar längtas efter er där hemma så är det med en klump i magen jag börjat räkna ner dagarna till avfärd.
Men innan hemresan så ska jag hinna med lite mer roligheter. Fick för några dagar klart för mig att alla dagar jag arbetat kommer signeras och därmed är jag en fri människa efter onsdag. Då är 88 dagars helvete över och jag kan lämna Stanthorpe. Jag kan inte beskriva hur skönt det känns! Jag tänker inte spendera mer tid än nödvändigt här i Queenslands kallaste stad utan planerar att ta bussen härifrån klockan sju på torsdag morgon. Med ett kort stopp i Brisbane så blir det sedan raka vägen till Noosa där jag ska möta upp Jonas och förhoppningsvis några till från hostelet. Där ska jag sedan bo på stranden mina två sista veckor. Jonas och jag har även planerat att ta en tur till Australia Zoo, krokodiljägarens Steve Irwins mästervärk, och tydligen en höjdpunkt i Aussie om man gillar djur. Vad mer som händer där får vi se, jag har bara kört igenom Noosa tidigare men har hört mycket bra saker om stället.
Så som ni säkert förstår så räknar jag nu varje minut tills jag är klar här. Det är bara synd att tiden går så förbaskat långsamt...
Här befinner jag mig om bara några dagar!
Nedräkningen fortsätter
Publicerat 2013-07-02 05:30:00 i
Allmänt
Då sitter jag här på Art Works igen och utnyttjar internet. Om vi jobbar idag har vi ingen aning om och om vi gör det så vet vi inte när. De ringer när de behöver oss och då gäller det att vara beredd. Att sitta hela dagarna och aldrig veta om vi ska jobba eller ej är fruktansvärt frustrerande. Vi kan knappt lämna hostelet och dagarna går fruktansvärt långsamt. Tur för mig så är det inte så himla många dagar kvar nu. Möjligtvis elva men förhoppningsvis bara åtta. Dagarna går hursomhelst fruktansvärt långsamma. Då vi bara är fem personer kvar på hostelet så finns det dessutom inte så många att sitta och prata med. Vi kommer alla bra överens men var och en pysslar liksom med sitt eget och räknar dagarna tills vi får ge oss av härifrån.
Igår fick vi i alla fall jobba och det ordentligt. Vi packade på två farmer och tillsammans blev det elva timmars arbete, och dagslönen kunde jag betala av veckans hyra med. Men låt mig säga så här: det farmjobb jag gjort hittills, trots alla krämpor och allt som varit, jag tror nästan jag föredrar det framför att packa äpplen. Fy fan vad hemskt det är. Det är inte speciellt svårt men stressigt som bara tusan! Igår trodde jag att jag skulle kollapsa där vi rullbandet. Som tur är finns det ett gäng gamla tanter som gjort detta länge och hjälper oss nykomlingar. Utan dom vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Men som sagt, BARA NÅGRA DAGAR TILL.
Och så fort jag är färdig här så tänker jag sätta mig på bussen och lämna Stanthorpe bakom mig. Så ska jag leta reda på Jonas och de andra, få lite sol och värme och GLADA dagar innan jag tar planet hem till Svea Rike. I can't wait.
En bild från i torsdag, strax innan 75 % av dessa människor åkte härifrån. Jonas, Mads, Becca, Emma, Ruby, Martina, jag, Kate, Charlie, Ben och Simon.
