Nästan ett riktigt luciafirande
Här sitter jag och har drabbats av förkylningen från helvetet. Igårkväll kände jag inget annat än att jag var lite hängig men under de få timmar jag sov i natt slog den till ordentligt och nu rinner näsan konstant, halsen gör ont, huvudet värker och jag får nysa var femte minut. Inte det mest ultimata när man ska ut i bushen och tälta i två veckor... Dessutom har jag ju bara två dagar kvar i Melbourne nu och det hade ju varit roligt att inte behöva vara sängliggande dom dagarna. Men jag känner inte för nåt annat än att ligga hela dagen här i soffan och dricka te.
Igår när jag inte var sjuk så hade jag en väldigt trevlig dag. Åkte in till city med dom skotska tjejerna och där mötte vi upp Pelle och sen var vi kulturella och gick på museum. Den här gången fick det bli Immigration Musem och som namnet antyder handlar det om immigrationen i Australien. Det var intressant men jag tror jag kände av förkylningen redan igår och det var helt enkelt för mycket text att läsa för att jag skulle uppskatta det helt och hållet. Huvudet hängde inte riktigt med. Men som sagt, intressant var det och Australien har inte alltid varit ett så vänligt land som det är idag. Under andra världskriget (eller var det första...?) så sågs i stort sett alla immigrerade personer från de länder som var "ansvariga" för kriget, som fiender, trots det att dom bott i Australien i femtio år. Alla dessa människor sattes i läger där dom fick bo i flera år och där man höll koll på dom, med rädsla för att dom skulle vara hemliga spioner. Galet!
När jag och Pelle fått nog så sa vi hejdå till skotskorna och eftersom det var Lucia igår så tog vi tåget ut till IKEA i Richmond. Där blev det en stor tallrik med svenska köttbullar, potatismos, brunsås och lingosylt till middag och en delicatoboll till efteråt. Herregud vad fint det satt! Tror aldrig köttbullar smakat så gott. Efteråt blev det lite shopping matsortimentet.
Fastän jag befinner mig här på andra sida jorden, i 35 graders värme och strålande sol, så kan man bara inte strunta i vissa saker. Lucia till exempel. Jag fick inte se nåt luciatåg men luciafika blev det i alla fall.När jag kom tillbaka hit till hostelet mötte jag Alex och när jag visade honom vad som fanns i min ikeakasse så skrek han av glädje. Glögg, russin och mandlar lussekatter och julmust. Ibland måste man få lyxa till det även som backpacker. När vi stod i köket och värmde glöggen dök två andra svenskar upp och "More the merrier". Vi dukade upp till riktig luciafest och med hostelets julgran i bakgrunden kändes det nästan som riktig lucia. Förstå mig rätt, jag älskar allt som har med Australien att göra och livet här är kanon, men ibland är det skönt att få sitta ner och prata svenska, snacka om saker bara vi svenskar förstår och något så litet som en lussebulle kan göra en oerhört glad när lite svenskt är det enda man vill ha för stunden. En riktigt mysig kväll hade vi i alla fall.
Jag följde med tjejerna ut senare på kvällen men humöret var inte på topp och jag kände verkligen inte för en fullpackad bar fylld till bredden med backpackers. Jag återvände därför hem tidigt och satte mig i en sacksäck med datorn och pratade med Malin på Facebook, samtidigt som jag läppjade på min julmust. Sen vaknade jag som sagt upp med denna förbannade förkylning, vilket egentligen inte borde komma som någon överraskning då alla dom jag umgås med här går och snorar. Men den kommer verkligen olämpligt. Det är bara att bita i det sura äpplet och kurera sig med te och halstabletter ch hoppas på det bästa. Regnet öser ändå ner här i Melbourne idag så jag behöver faktiskt inte ha dåligt samvete att jag stannar inne.
Smak av hemma.
Calle, Rickard och jag.
Alex, Calle och Rickard med glöggen i högsta hugg!
Kommentarer
Inga
Hej. Kul att du fick lite luciafika. Hoppas att din förkylning går över snabbt. Bra att gurgla halsen med salt i vattnet, om du kan. Smakar inte så gott, men är bra mot halsont. Kram från Mormor
Trackback
