Idag firar jag och Australien fyra månader tillsammans och jag tänkte ta och skriva lite om vad jag tycker om min stora kärlek. För i det här förhållandet finns både för-och nackdelar. Och några konstiga vanor som jag ibland inte blir klok på.

 

Fördelar med Australien:

• Människorna. Australiensarna är nog några av de trevligaste folk man kan träffa. Vart du än går möts du av ett leende. Kassörskorna kallar dig för ”my dear”, ”love” och ”sweetheart”. Männen som sköter om parkerna önskar dig en trevlig dag. Att ta en busstur utan att någon pratar med dig är i stort sett omöjligt. Alla är trevliga, hjälpsamma och genuint intresserade.

• Vädret. Denna punkt behöver ju knappast någon omfattande beskrivning. Sol och värme i stort sett varje dag. Regnar det en dag går inte jorden under för det är stor chans att solen är tillbaka redan nästkommande dag.

• Variationen. I Australien finns ALLT. Stora metropoler som Melbourne, Sydney och Perth, en riktiga vildmarken uppe i norr, öknen i mitten, små byar som får Ramvik att likna en storstad, regnskog, kristallklart hav, vita stränder, karga kustlandskap. Ja, ALLT.

• Känslan av att ta dagen som den kommer. Detta kan förvisso vara en typisk backpackergrej men jag har fått känslan av att den stämmer in på de flesta i det här landet. Man tar dagen som den kommer, ingen stress, ingen överflödig planering.

• TimTam. Chokladkexen från ovan. Himmelsk goda. Finns i alla möjliga smaker och det går inte att utse någon favorit. Jag var frälst från första tuggan.

• Att kassöskorna packar dina varor i mataffären. Egentligen en urdum idé och nog känner man sig bra lat men det går inte att undvika att det är riktigt skönt och praktiskt att få påsarna packade.

• Shopping. Det finns mycket att välja på. De flesta affärerna har riktigt snygga kläder och till bra priser. Mina favoriter är Vallygirl och City Beach. Sen finns det massvis med coola second handaffärer och stora vintagemarknader.

• Kollektivtrafiken. I både Darwin och Carins kunde man gå precis överallt men här i Perth där avstånden är längre och staden är omringad av populära förorter så är lokaltrafiken toppen. Den kallas fyndigt för Transperth och man kan åka buss och tåg i stort sett överallt och när som helst. Billigt är det också. Fyra dollar kostar en biljett som tar mig in till Perth från Scarborough och då kan jag använda samma biljett under två timmar och jag kan åka både buss och tåg inom en viss zon. Inne i stan går gratis bussar.

• Tonfisk med smak. Gillade det inte alls i början men har ändrat åsikt. De små miniburkarna med tonfisk i alla olika smaker är riktigt goda. Bäst är den rökta och den med tomatsås.

 

Nackdelar med Australien.

• Faran med allt. Allt i Australien är farligt. Här finns världens farligaste ormar, världens farligaste spindlar, krokodiler, hajar, världens farligaste fågel, farliga vatten där det är lätt att drunkna om man inte är försiktig. Ja det finns till och med farliga växter som är giftiga. Varningsskyltar sitter uppe överallt. Jag haft tur hittills och inte råkat ut för så mycket farligheter hittills.

• Australiensarna ber alltid om ursäkt. Jämt och ständigt. Dom är övertrevliga helt enkelt. Du behöver inte säga ”Sorry” om du råkar nudda vid mig. Det värsta är att jag har blivit precis likadan själv. Säger sorry till allt och inget...

• Avstånden. Vart man än ska åka så är det så förbaskat långt. Att flyga till en annan av de större städerna tar lika långt som att ta sig från Sverige till någon av de europeiska storstäderna. Att bila någonstans tar oftast flera dagar.

• Priserna. Nu tjänar man förvisso mycket mer här i Australien än i Sverige men för en backpacker som försöker leva så snålt som möjligt är det inte så himla lätt. Maten är dyrare. ”Sköhetsprodukter” som schampo, balsam och duschcreme är fruktansvärt dyrt jämfört med hemma.

 

 

Allmän kuriosa om Australien.

• Meningen ”Hi, how are you?/how's it going?” är egentligen inte en fråga utan bara en vanlig artig hälsningsfras som inte behöver besvaras. Om den inte kommer senare i samtalet såklart.

• Du säger alltid tack till busschauffören när han släpper av dig.

• Mate, Cheers, No worries och G'day är riktiga ”aussiord”.

• Trafiken. Nu går det lättare men i början kunde vänstertrafiken ställa till det för mig. Jag tittade alltid åt fel håll när jag gick över vägen och så plötsligt kom det en bil farandes framför näsan på mig.

• Jag har förvisso inte varit på Bondi Beach än med på Scarborough som faktiskt är längre men inte alls lika busy. Livräddare finns det här i alla fall och ja, ni som har sett Bondi Rescue på tv:n vet vad jag talar om när jag säger att jag blev inte förvånad när jag fick se min första riktiga räddning och personen som blev räddad var en fullt påklädd asiat...

• Australiensarna är lata när det kommer till språket. Man kortar ner massvis med ord. Brekkie (breakfast), chewie (chewing gum), k's (kilometres), sunnies (sunglasses), swimmers (swimwear) osv.

 

Vad jag lärt mig om andra länder.

• Är vi svenskar de enda skandinavier som reser till Australien? Hittills har jag bara träffat två finnar och tre danskar. Inte en enda norrman. Svenskarna är inte så många till antalet heller förvisso men betydligt fler än våra grannar.

• Fransmännen och fransyskorna är verkligen dåliga på engelska. Och de flesta verkar inte vara så villiga att lära sig heller om jag ska vara ärlig. I Darwin var det oerhört många fransmän och dom satt alltid tillsammans och umgicks bara med varandra. Om dom någon gång pratade med någon från ett annat land kunde vissa använda sig av en ”tolk”, dvs en fransman som kunde lite engelska och kunde översätta vad man sa.

• Italienarna är oftast jättetrevliga. Och dom pratar verligen med händerna. Händer och armar flyger åt alla håll och kanter och ju mer involverade i samtalet dom bli, ju mer viftas det med händerna.

• Och ja, dom äter verkligen hur mycket pasta som helst. Min vän Enrico berättade att han kunde äta pasta 3-4 gånger om dagen.

• Irländarna är i en klass för sig. Dom är galnast av alla. Mest högljudda av alla. Svär mest av alla. Dricker mest av alla. Men dom är också trevligast och roligast av alla. Jag har träffat massvis med folk från Irland och alla har varit underbara. Med killgänget i Darwin hade jag inte tråkigt en sekund. Och den irländska dialekten är så jäkla härlig! Ibland går det förvisso inte att förstå ett ord men då är det bara att nicka och låtsas att man förstår. Eller så får man erkänna att man inte fattar ett ord och om och om igen fråga vad fasiken han/hon säger.

 

Och det här är uppfattningen om Sverige/svenskar.

• Vi bor på världens kallaste och mörkaste plats.

• Alla är blonda och långa.

• Norrskenet är typ det häftigaste som finns och jag vet inte hur många jag träffat som har med det på sin ”bucket list”. Australiensare, fransmän, spanjorer. Alla vill se norrskenet innan dom dör!

• Stockholm och Göteborg är de enda städer som är kända. Vissa vet dock om att det är populärt att studera i söder.

• Swedish House Maffia är hur stora som helst även i Australien och deras musik spelas överallt. Konserterna här i februari är utsålda sedan länge. Har även hört Mohombi och Rebecca och Fiona på klubbarna.

• Och vissa vet inte ens att det finns en plats som kallas Sverige. Pratade med en fransk tjej och hennes kommentar var först såklart om jag menade Schweiz. När jag igen förklarade att det var Sverige jag kom ifrån utbrast hon förvånat: Va?! Finns det ett land som heter så?

• Många affärer säljer till min förvåning kläder av det svenska märket Cheap Monday. Jeansen är dock betydligt dyrare än 400 kr som dom kostar hemma.

 

Nu är det såklart inte att allt det här stämmer in på alla men det är lite av dom uppfattningar jag fått under min tid här.

Idag har jag varit på julmarknad minsann! Svensk julmarknad till och med. Nu kan jag väl inte påstå att det var så som det brukar på en julmarknad som jag är van vid. Den var inte utomhus, det var inte kallt, snö fanns det inte att tala om, inga tomtar och ingen hamburgarservering. Istället var det en julmarknad inomhus, utomhus var det strålande sol och 25 grader varmt. En hel del svenskar fanns det dock och man kunde köpa kaffe och kakfat. Lussebullarna var pyttesmå och dyra så dom skippade jag. Istället köpte jag chokladbollar, som förvisso också var av riktigt dålig kvalitet, och så fick jag sådant sug efter nyponsoppa när jag såg förpackningen i ståndet där det såldes svenska matvaror, så en sådan fick också följa med. Men som sagt, mycket till julkänsla gav inte den här marknaden. Men kul att det annordnas och jag antar att det är en bra plats för svenskar att träffa andra svenskar. Jag kände dock att timmen vi var där räckte gott och väl.

Blev en långpromenad sen ikväll längs med stränderna här. Älskar att vara nere vid beachen kvällstid. Vattnet är fullt av surfare och kitesurfare, av det bättre slaget, amatörerna håller mest till där dagtid, barnfamiljer, par och kompisgäng sitter överallt och har picknick, dricker en öl och tittar på solnedgången. Och vandringsstråken är fulla av motionärer i alla dess ålder och former. Hundägare, cyklister, äldre som både går och springer, smala, tjocka, footballsspelare som springer och kastar bollen emellan sig, muskelknuttar, mammor med barnvagnar... Ja listan kan göras lång. En härlig stämning är det i alla fall.

Tidigare idag var det dock en man som drunknade nere vid stranden här. Gunnel och David var där nere och gick och tydligen hade det varit ett himla kaos där både livräddare, helikopter och poliser letade efter en man som försvunnit i vattnet. Polisen hade sedan stängt av hela stranden och vi kunde sedan läsa på nätet att en äldre man drunknat. Havet kan vara oerhört farligt om man inte är på sin vakt.

God kväll Sverige. Klockan är snart elva här och fastän det är fredagkväll så är jag redo att krypa ner i sängen.

Jag har nyss avslutat ett långt skypesamtal med pappa och farmor och fått reda på hur det står till där hemma. Dagen har spenderats både här "hemma" i Scarborough och inne i Perth. Förmiddagen ägnade jag åt en bok och sedan tog jag bussen in till stan vid två och mötte uppe Hannah, Ben och Mike. Hannahs kompis Mike har bott i Perth ett år och vet därmed vart dom bästa ställena finns. Kvällen spenderades därmed på en inrökt bar som spelade både Abba och Green Day. Billig öl hade dom i alla fall och vi hade en riktig roll kväll med the locals. Innan jag tog bussen hem till Scabs och Hannah och Ben tåget tillbaka till Freo så gick vi en sväng på den lilla matmarknaden som höll till på torget i Perth och köpte indisk och grekisk mat som inte var så värst imponerande.

Om vädret tillåter som tror jag att morgondagen får bli en repris på gårdagen, det vill säga en dag på stranden.

Tar en paus i packandet för att skriva några rader. Har nu exakt tolv timmar kvar i Darwin och det känns lite sorgligt att lämna. Har som jag tidigare skrivit träffat på en massa härliga människor de senaste veckorna och det är alltid lika jobbigt att säga hejdå. Som tur är åker Hannah till Perth med mig och vår tredje person, Sabrina, i vår galna trio överväger för tillfället att komma dit snart också. Har kommit dessa tjejer riktigt nära och vi har haft ruskigt roligt ihop här i Darwin den senaste tiden. Mina grabbar Sam och Jamie kommer det bli oerhört svårt att säga hejdå till men Sam ska till Sydney nu i veckan så jag kommer med all säkerhet se honom där. Och Jamie och jag kommer säkert också träffas igen.

Eftersom vi åker så tidigt imorgon bitti, (planet avgår 7:00) så hade vi en sista kväll med gänget igår. Vi gjorde tjusiga drinkar på rummet och sen gick vi till Shenannigans där Jamie och Hannah hade fest med företaget. En rolig kväll blev det verkligen men dagen idag har väl inte varit lika rolig. Fri bar, även för oss som inte tillhörde företaget, har resulterat i en dag i sängen idag. Jag, Hannah och Sabrina har legat som klubbade sälar i sängen och ätit pizza och chips, tittat på film och lyssnat på killen i rummet bredvid då han spelade gitarr. Då regnet har öst ner ute hela dagen så behövde vi inte heller ha dåligt samvete över hur vi spenderade vår sista dag i Darwin. Nu ikväll ska vi nog gå på bio och sen blir det dags för det där jobbiga avskedet innan det är dags att sova några timmar innan vi åker till flygplatsen. Imorgon väntar ett betydligt svalare Perth.

Hej allihopa!

Klockan är snart ett här och jag har nyss avnjutit ett kopp te. Vi har ju gratis te och kaffe hela dagen så det blir några muggar om dagen. Irländarna och engelsmännen är helt klart bäst när det kommer till att göra den perfekta tekoppen så jag brukar alltid försöka snacka till mig en kopp om någon av mina vänner är i köket. Idag var det Andy som var snäll och gjorde en åt mig. Och ja, det var fruktansvärt gott.

Hade planerat att gå ner till lagunen med Hannah och få några sista timmar av solande här i Darwin. Har inte sett till henne än men vet ju att hon är värre än mig på att sova länge så antar att jag får vänta en stund till.

Medan jag väntar så hade jag tänkt berätta lite om gårdagen. Ända sedan vi lämnade Cairns har jag tjatat om att jag vill se vilda krokodiler. Och jag kan ju inte lämna Northern Territory utan att ha sett en. Jag befinner mig ju på platsen där det varje dag står om krokodiler i tidningen, där det inte går att bada någonstans pga krokodiler, där varje liten souvenir har med krokodiler att göra, platsen där det finns flest krokodiler i hela Australien. Ja ni fattar. Så därför bokade vi en tur med det här som kallas "Jumping crocs". Var lite skeptiskt till det hela då jag befarade att det skulle vara väldigt "turistigt" men blev positivt överraskad. Så igår morse, efter tre timmars sömn, (sista lördagen i Darwin var såklart tvunget att firas först) så åkte vi och hämtade bilen vi hyrt. Sen körde vi dryga timmen söderut till Adelaide River. Vi hade bokat med ett litet företag vilket jag är glad för. Vi var bara drygt 30 personer och fick åka i en liten båt utan de glasdörrar som finns på de större båtarna. Vi hann knappt komma ut på vattnet innan vi såg den första krokodilen. Det går till på det sättet att guiden lockar krokodilerna med kött och får dom att hoppa upp ur vattnet och visa upp sig. Och jösses vilka monster det är. Dom kom riktigt nära båten, alldeles intill kanten och om jag hade velat hade jag kunnat sträcka ut handen och klappa dom. Ingen god idé dock. Under timmen vi var ute på vattnet såg vi cirka fem krokodiler men under vattenet så gömde det sig säkert ett hundratal. Den här tiden på säsongen är det tyvärr massvis med flugor i området och dom irriterar krokodilernas ögon så krokodilerna håller sig därför helst under vattenytan. Men några fick vi som sagt se och dom var riktigt imponerande. Jag blev helt klart positivt överraskad och det var inte alls så turistigt som jag trott. Tror det främst berodde på att vi åkte med en liten båt där alla kunde höra vad guiden sa, och han var riktigt bra och verkade veta vad han pratade om. Alla fick chansen att ställa frågor och som sagt, vi kom riktigt nära krokodilerna. Dessutom fick vi se några av Australiens största rovfåglar på nära håll som häckade i området. Och vi fick även gå i land och kika på ett gammalt bo där krokodilerna lagt ägg. Här hade guiden med sig en pistol i fall någon av krokodilerna skulle befinna sig i närheten... En riktigt bra tur med andra ord och enda nackdelen var väl högen med de bortskämda ungarna som ett par familjer valt att ta med ut. Gapade och skrek hela tiden och gjorde det ibland omöjligt att höra vad guiden berättade. Men nu har jag i alla fall sett riktiga vilda krokodiler. Näst på tur på listan står dingos och koalabjörnar!

Jag tog en hel del bilder men tyvärr verkar det som att min kamera redan håller på att lägga av och den vill inte direkt fungera som den ska. Tex så fungerar inte zoomen ordentligt. De andra tog dock också bilder och jag ska se till att föra över dom till min dator. Stefan tog en fantastiskt bild som jag måste lägga ut här.